grotta

Svenska

Substantiv

Böjningar av grotta	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	grotta	grottan	grottor	grottorna
Genitiv	grottas	grottans	grottors	grottornas
Som förled i sammansättningar används grott-.

grotta

• uttal: /ˈgrɔtˌa/

1. ihålighet i berg /av naturligt ursprung/

   Sover det björnar i grottan?

stor grotta

Sammansättningar

• berggrotta
• grottmålning
• grottmänniska
• hallongrotta

Översättningar

Översättningar

• bosniska: pećina f
• engelska: cave ^(en), cavern ^(en), grotto ^(en)
• finska: luola ^(fi)
• franska: grotte ^(fr) f
• isländska: hellir ^(is) m
• italienska: grotta ^(it) f, caverna ^(it) f
• polska: jaskinia ^(pl) f
• spanska: cueva ^(es) f, caverna ^(es) f, gruta ^(es) f, algar ^(es) m
• tyska: Grotte ^(de) f, Höhle ^(de) f