håkäring

Svenska

Substantiv

Böjningar av håkäring	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	håkäring	håkäringen	håkäringar	håkäringarna
Genitiv	håkärings	håkäringens	håkäringars	håkäringarnas

håkäring u

1. en broskfisk (Somniosus microcephalus) som förekommer i norra Atlanten

   Synonymer: ishaj, grönlandshaj

   Varianter: håkärring

   Etymologi: Belagt i svenskan sedan omkring år 1600, av norska bokmål haakjerring i samma betydelse; sammansättning av hå (”haj”) + käring (”gumma”). Förledet är egentligen samma ord som hå i betydelsen ”årtull” (jämför ”hej hå”, ”hiv hå” inom rodd), möjligen av att vikingatida årtullar såg ut som ryggfenan hos hajen. Efterledet kommer av fornnordiska kerling (”gumma”), avledning till fornnordiska karl (”gubbe”). Jämför isländska hákarl (”hå-karl”) för fisken.

Översättningar

Översättningar

• bokmål: håkjerring ^(no)
• danska: grønlandshaj u, havkal, havkarl
• engelska: Greenland shark ^(en)
• finska: holkeri ^(fi), jäähai
• franska: requin du Groenland ^(fr) m
• galiciska: tiburón de Groenlandia ^(gl) m
• isländska: hákarl ^(is) m
• katalanska: tauró de Groenlàndia m
• norska:
  • bokmål: haakjerring
  • nynorska: håkjerring ⁽ⁿⁿ⁾
• portugisiska: tubarão-da-groenlândia m
• turkiska: Grönland köpek balığı
• tyska: Grönlandhai ^(de), Eishai ^(de)