habitué

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av habitué  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ habitué habituén habituéer habituéerna
Genitiv habitués habituéns habituéers habituéernas

habitué

  1. stamgäst, ständig besökare (t ex på teatern)
    1993 (17 juni): Minne från sommaren (Svenska Dagbladet):
    Gustav tog mig med till Skansen. Han är habitué, jag är en ströbesökare.
    1994 (19 mars): Fira påsken med röda klassiker (Dagens Industri):
    Veckan därpå, måndagen den 18 april, kommer ett mycket förnämligt vin för habituéerna i beställningssortimentet.
    Etymologi: Av franska habitué som är perfektparticip av franska habituer (”vänja”).

Översättningar[redigera]