Hoppa till innehållet

harg

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Se även Härg.

Wikipedia har en artikel om:
harg

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av harg  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ harg hargen hargar hargarna
Genitiv hargs hargens hargars hargarnas
Böjningar av harg  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ harg harget harg hargen
Genitiv hargs hargets hargs hargens

harg u/ n

  1. (arkeologi, asatro) hedniskt offeraltare eller offersten
    1915 (30 maj): Sköldung. Forntidsberättelse från Inland. (Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning), Fredrik Nycander:
    I strandliden stod hargen. Kring den stora offerstenen flickade sig kämpar.
    1951: Goda gudar, Albert Olsson:
    Natten innan den stora blotfesten skulle gå av stapeln smög sig Visna upp i harget och sänkte Särevs armring i källan.
    2004: Blot: tro och offer i det förkristna Norden, Britt-Mari Näsström:
    Ett exempel från mytologin berättar att hargen färgades röd av blod vid offret.
    2017: Forn sed i nutid (3. uppl.), s. 29 (Samfundet Forn Sed Sverige):
    Bor du ute på landsbygden eller har en stor tomt till ditt hus, kanske du bygger dig en harg, det vill säga ett litet röse av stenar där du och din familj kan hålla era privata blot.
    Etymologi: Av fornsvenska hargher, horgher[1], av fornnordiska hǫrgr[2], av urgermanska *harugaz.
    Sammansättningar: blotharg

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svenska Akademiens ordbok: "harg"
  2. R. Cleasby & G. Vigfússon: An Icelandic-English Dictionary (1874): "hörgr", läst 2023-10-26