hjalt

Svenska

Substantiv

Böjningar av hjalt	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hjalt	hjaltet	hjalt	hjalten
Genitiv	hjalts	hjaltets	hjalts	hjaltens

hjalt n

Hjalten hos ett europeiskt 1400-talssvärd

1. handtag på svärd

   Hjalt uppdelas i:

   • främre hjalt – framför handgrepp hjärnstycke
     • parerstång – främre hjalt utstickande armar
   • kavel – handgrepp mellan svärdsknapp och parerstång
   • eftre hjalt – efter handgrepp järnstycke
     • svärdsknapp – efter hjalten hjärnvikt

   Etymologi: Av fornsvenska hjælt, hiælt, av fornnordiska hjalt, av urgermanska *kheltiz. Besläktat med isländska hjalt, danska hjalte, fornengelska hilt (engelska hilt), fornhögtyska helza och fornsaxiska helta, av ovisst ursprung. Möjligen av den indoeuropeiska roten *kel-d- i betydelsen ”klyva”, ”slå”.

Översättningar

handtag på svärd

• bokmål: hjalt ^(no) n
• engelska: hilt ^(en)
• fornnordiska: hjalt
• franska: poignée ^(fr) f
• isländska: hjalt
• spanska: empuñadura ^(es) f

Fornnordiska

Substantiv

hjalt n (genitiv singular hjalts, nominativ plural hjölt)

1. hjalt; hjalt med utmärkande främre- och eftre hjalt (nominativ plural)

   Hjalt uppdelas i:

   • fremre hjalt, "främre hjalt" – framför handgrepp järnstycke
   • meðalkafli, "medelkavle" (kavel) – handgrepp mellan främre och eftre hjalt
     • véttrim, "lockring" (fästring/låsband) – i kaveländarna begränsade beslag
   • eptra hjalt, "eftre hjalt" – efter handgrepp järnstycke
     • knappr/klót, "knapp/klot" (svärdsknapp) – efter hjalten järnvikt

Isländska

Substantiv

Böjningar av hjalt	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hjalt	hjaltið	hjölt	hjöltin
Ackusativ	hjalt	hjaltið	hjölt	hjöltin
Dativ	hjalti	hjaltinu	hjöltum	hjöltunum
Genitiv	hjalts	hjaltsins	hjalta	hjaltanna

hjalt

1. hjalt