hor
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska[redigera]
Substantiv[redigera]
Böjningar av hor | Oräknebart | |
---|---|---|
neutrum | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | hor | horet |
Genitiv | hors | horets |
hor
- uttal: /huːr/
- (ålderdomligt) tidigare straffbart sexuellt umgänge utanför äktenskapet; begå hor
- Etymologi: Äldre fornsvenska hor. Från urgermanska *khoraz (femininum *khoron-), varav även engelska whore, från urindoeuropeiska *kwar- eller *ka-, "älska", "åtrå"; jämför latin carus, "kär", varav även svenska ordet kär (och indirekt karess), lettiska kars, "lysten", forniriska cara, "vän", sanskrit caru "älsklig", och kamah, "kärlek" (jämför Kamasutra).
- Synonymer: boleri, otrohet, otukt, vänsterprassel
- Sammansättningar: horbock, horhus, horkarl, horunge
- Besläktade ord: hora, horeri
Översättningar[redigera]
Översättningar
- danska: hor (da)
- engelska: adultery (en), fornication (en)
- galiciska: fornicación (gl) f
- katalanska: fornicació (ca) f
- polska: cudzołóstwo (pl) n
- ryska: супружеская измена (ru) f, адюльтер (ru) m
- spanska: fornicación (es) f
Danska[redigera]
Substantiv[redigera]
hor
- hor
- Du må ikke begå hor.
- Du skall icke begå hor.
- Du må ikke begå hor.