Hoppa till innehållet

källare

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av källare  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ källare källaren, vard. källarn källare källarna
Genitiv källares källarens, vard. källarns källares källarnas

källare

  1. byggnads våningsplan som till större delen ligger under jord
    Etymologi: Belagt i språket sedan 1200-talet.[1] Som fornsvenska kællare.
    Sammansättningar: jordkällare, källarfranska, källarmoské, källarprång, potatiskällare, vinkällare

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "källare"