kamar

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bottniska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av kamar  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kamar kamarĕnn kamra kamrană
Dativ   kamrum   kamarum

kamar m

  1. kammare
    Dem hæfð’ bæra kǿkĕð og kamarĕn ti bygningę̆ der dem bódd’.
    De hade bara kök och kammare i huset där de bodde.
    Etymologi: Av fornnordiska kamarr.
    Sammansättningar: abbarkamar, forstugukamar, kamarhuł, skíthúskamar

Indonesiska[redigera]

Substantiv[redigera]

kamar

  1. rum, kammare
    Fraser: kamar gas, kamar kecil, kamar mandi

Nynorska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av kamar  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kamar kamaren kamrar kamrane

kamar m

  1. dass i allmänhet eller utedass