rum

Se även rúm och Rum.

Svenska

Substantiv

Böjningar av rum	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	rum	rummet	rum	rummen
Genitiv	rums	rummets	rums	rummens

rum

1. den plats som står till buds, nödvändigt för placering; utrymme

   Det fanns inte rum för dem på härbärget.

   Sammansättningar: nyckelrum

2. avskiljning i lägenhet eller hus

   Lägenheten hade två rum förutom kök och toalett.

   Hyponymer: allrum, badrum, dubbelrum, enkelrum, familjerum, flickrum, gavelrum, gästrum, hall, kök, mörkrum, sal, sovrum, tambur, vardagsrum, vindrum

3. (fysik) utsträckning i två eller fler dimensioner

   tredimensionellt euklidiskt rum

   ett krökt rum

4. (matematik) en mängd som getts ytterligare något slags struktur

   Det åskådliga rummet R³ är kanske det vi har lättast att föreställa oss, tätt följt av planet R² och linjen R¹.

   Etymologi: Gemensamt germanskt, från substantivering av adjektiv rum.

   Sammansättningar: egenrum, funktionsrum, nollrum, vektorrum

   Se även: rymd

Översättningar

plats, utrymme

• bokmål: rom ^(no)
• danska: plads ^(da) u
• engelska: room ^(en), space ^(en)
• esperanto: spaco ^(eo)
• finska: tila ^(fi), sija ^(fi)
• indonesiska: ruang ^(id)
• tyska: Raum ^(de) m

avskiljning i byggnad

• bokmål: rom ^(no) n, værelse n
• danska: rum ^(da) n, værelse ^(da) n
• engelska: room ^(en)
• esperanto: ĉambro, ejo (lokal)
• finska: huone ^(fi)
• isländska: herbergi ^(is) n
• japanska: 部屋 ^(ja) (へや ^(ja), heya), 室 ^(ja) (しつ, shitsu)
• nederländska: kamer ^(nl)
• ryska: комната ^(ru)
• tyska: Zimmer ^(de) n

utsträckning

• bokmål: rom ^(no) n
• danska: rum ^(da) n
• engelska: space ^(en)
• esperanto: spaco ^(eo)
• finska: tila ^(fi)
• tyska: Raum ^(de) m

mängd

• bokmål: rom ^(no) n
• danska: rum ^(da) n
• engelska: space ^(en)
• esperanto: spaco ^(eo)
• tyska: Raum ^(de) m
• ungerska: tér ^(hu)

översättningar som behöver granskas mot betydelse

• franska: salle ^(fr) f, espace ^(fr) m
• italienska: camera ^(it) f, spazio ^(it) m
• spanska: cuarto ^(es) m, espacio ^(es) m

Adjektiv

rum

1. (ålderdomligt) land- eller sjöområde som är öppet och fritt

   Etymologi: Gemensamt germanskt, rotbesläktat med latinets rus (landsbygden). Se rustik.

Danska

Substantiv

Böjningar av rum	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	rum	rummet	rum	rummene
Genitiv	rums	rummets	rums	rummenes

rum n

1. rum, del av byggnad
2. rum, (avgränsat) utrymme
3. rum, rymd, volym
4. (yttre, världs-) rymd

   Tror du på, at der er liv i rummet?

   Tror du, att det finns liv i rymden?

Engelska

Substantiv

rum

1. rom; en spritdryck

Italienska

Substantiv

rum m

1. rom; en spritdryck

Polska

Substantiv

rum m

1. rom; en spritdryck

Portugisiska

Substantiv

rum m

1. rom; en spritdryck

Tjeckiska

Substantiv

rum m

1. rom; en spritdryck

Tyska

Adverb

rum

1. (vardagligt) herum

   Fraser: verkehrt rum