kikna

Svenska

Verb

Böjningar av kikna	Aktiv
Infinitiv	kikna
Presens	kiknar
Preteritum	kiknade
Supinum	kiknat
Imperativ	kikna
Particip
Presens	kiknande, kiknandes
Perfekt	–

kikna

1. tappa andan; vara nära att kvävas (vanligen till följd av skratt eller ansträngning)

   Synonymer: storkna

   1924: Kvartetten som sprängdes, Birger Sjöberg:

   Eugen kunde icke höra deras skratt, men han såg, att de höllo på att kikna.

Översättningar

tappa andan

• nynorska: kikja