kimono

Svenska

Substantiv

Böjningar av kimono	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kimono	kimonon	kimonor	kimonorna
Genitiv	kimonos	kimonons	kimonors	kimonornas

kimono

kimono

1. japansk dräkt (lång rock med vida ärmar och skärp)

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1905. Av japanska 着物 (”klädesplagg”).

Översättningar

japansk dräkt (lång rock med vida ärmar och skärp)

• engelska: kimono ^(en)
• finska: kimono ^(fi)
• katalanska: quimono m
• spanska: kimono ^(es) m
• turkiska: kimono ^(tr)
• tyska: Kimono ^(de) m