klen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]
Böjningar av klen  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum klen klenare  
Neutrum klent
Bestämd
singular
Maskulinum klene klenaste
Alla klena
Plural klena
  Predikativt
Singular Utrum klen klenare klenast
Neutrum klent
Plural klena
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning (klent)?

klen

  1. svag, vek och kraftlös
    1727: Den swänska wårdande fåra-herdens trogne wäg-wisare til en god fåra-skiötzel, jemte et bihang om potatoes eller jord-päron, samt alm- wild- apal- och eke-träns planterande., Jonas Alströmer:
    Så gagnelige som Fåren äro, så klene och veklige äro de ock, i ty de lätteligen i hvarjehanda siukdomar råka kunna.
  2. tunn, mager och skör
  3. ynklig och liten

Sammansättningar

[redigera]

Se även

[redigera]

Översättningar

[redigera]