Hoppa till innehållet

klor

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av klor 1. Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ klor kloret
Genitiv klors klorets
Böjningar av klor 1. Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ klor kloren
Genitiv klors klorens

klor

  • uttal: klå:rkloːr (betydelse: 1.)
  • uttal: klo:rkluːr (betydelse: 2.)
  1. ett giftigt gasformigt gulgrönt grundämne
    Varianter: Cl (kemiskt tecken)
    Besläktade ord: klorid, klorit, klorat, klorera, klorering, kloroform, klorofyll
    Etymologi: Belagt i språket sedan 1822.[1] Av grekiska χλωρός (khlōros, ”gulgrön”). Härtill klorofyll, "bladgrön".
    Homofoner: klår
  2. böjningsform av klo

Översättningar

[redigera]

Albanska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

klor

  1. klor

Bokmål

[redigera]

Substantiv

[redigera]

klor

  1. klor

Bretonska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

klor

  1. klor

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

klor

  1. klor

Färöiska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

klor

  1. klor

Kroatiska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

klor

  1. klor

Nynorska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

klor

  1. klor

Slovenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

klor

  1. klor

Turkiska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

klor

  1. klor

Källor

[redigera]
  1. ↑ Svensk ordbok: "klor"