kontor

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia har en artikel om:
kontor

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av kontor  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kontor kontoret kontor kontoren
Genitiv kontors kontorets kontors kontorens

kontor

  1. /skrivbordsbaserad/ arbetsplats, särskilt inom företag eller organisation, då dels om en enskild anställds arbetsrum och dels om själva byggnaden
    Han är på sitt kontor.
    Jag åker till kontoret i kväll.
    Etymologi: Via tyska Kontor, av franska comptoir, från italienska contore, från latinska computāre (”kalkylera, beräkna”).
    Besläktade ord: kontorisera, kontorist
    Sammansättningar: bankkontor, hemmakontor, huvudkontor, kontorsanställd, kontorsarbete, kontorsarbetare, kontorsbyggnad, kontorschef, kontorslokal, kontorsmaskin, kontorsmaterial, kontorsmiljö, kontorsråtta, kontorsvaror, kontorsyta, medborgarkontor, växelkontor, växlingskontor

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av kontor  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kontor kontoret kontorer, kontor kontorene, kontora
Genitiv kontors kontorets kontorers, kontors kontorenes, kontoras

kontor n

  1. kontor

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av kontor  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kontor kontoret kontorer kontorerne
Genitiv kontors kontorets kontorers kontorernes

kontor n

  1. kontor

Nynorska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av kontor  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kontor kontoret kontor kontora

kontor n

  1. kontor