koxa

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av koxa  Aktiv Passiv
Infinitiv koxa koxas
Presens koxar koxas
Preteritum koxade koxades
Supinum koxat koxats
Imperativ koxa
Particip
Presens koxande, koxandes
Perfekt koxad

koxa

  1. (dialektalt) betrakta, titta
    Jag koxade på en fin tavla igår.
    1749: Carl von Linnés resa till Skåne:
    Lyktan står inemot södersta udden för de sjöfarande, att de ej må stranda på revet [...] Revet syntes här och där koxa utur vattnet.
    Etymologi: Av fornsvenska koxa, motsvarande äldre danska koxe; avledning av dialektala koka, koga, "titta", danska kåge, koge, "kika", norska koga, "kika"; norska och isländska kaga, "kika". Andra förekommande former är gucka, guxa, kucka, kuxa (Ockelbo) och kugs’ (bottniska).