krachen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska

[redigera]

Verb

[redigera]
Konjugation för krachen 

Hjälpverb: sein

Infinitiv krachen
Presensparticip krachend
Perfektparticip gekracht
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich krache  du krachst  er, sie, es kracht 
Plural wir krachen  ihr kracht  sie krachen 
Preteritum Singular ich krachte  du krachtest  er, sie, es krachte 
Plural wir krachten  ihr krachtet  sie krachten 
Imperativ
Singular - krache ! -
Plural - kracht ! krachen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich krache  du krachest  er, sie, es krache 
Plural wir krachen  ihr krachet  sie krachen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich krachte  du krachtest  er, sie, es krachte 
Plural wir krachten  ihr krachtet  sie krachten 

krachen

  1. dundra, braka
    Besläktade ord: Krach