lang

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Bokmål[redigera]

Adjektiv[redigera]

lang

  1. lång

Bottniska[redigera]

Adjektiv[redigera]

lang

  • uttal: /lɒ́ŋː/ (Ume); /lɛ́ːk/ (Lule); /lɑ̃ːk/ (Kalix)
  1. lång
    langhǫkulæppĕn
    lappmannen med den långa hakan
    einn langan tíþ
    Etymologi: Av fornnordiska langr.
    Grammatik: Kompar. lengr, superl. lengst.
    Besläktade ord: langsenn, lengj’, lengt’, lengtin
    Sammansättningar: langsam, langfangum, langgrím, langskut, langleiþes, langló, langstang, raklang

Danska[redigera]

Adjektiv[redigera]

lang

  1. lång

Nederländska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av lang  Positiv Komparativ Superlativ
Onverbogen lang langer langst
Verbogen lange langere langste
Partitief langs langers -

lang

  1. lång
  2. länge

Tyska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av lang 
Predikativa former
Positiv lang
Komparativ länger
Superlativ am längststen

lang

  1. lång
  2. lång, långvarig
  3. stor (om människor)

Adverb[redigera]

lang

  1. länge
    Synonymer: lange