mänska

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av mänska  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mänska mänskan mänskor mänskorna
Genitiv mänskas mänskans mänskors mänskornas

mänska

  1. människa
    Etymologi: Av fornnordiska menska, ytterst av urgermanska *manniskaz.
    Användning: Mänska uppfattas ibland som en något vardaglig eller talspråklig variant av människa, men är en egen avgrening ur roten *manniskaz, och förekommer även i äldre texter, se t.ex. psalmen Mänska, jord du måste bliva.