mak

Svenska

Substantiv

mak (oböjligt)

1. (i avledningar och fraser) förhållandet fri från brådska eller bekymmer; långsam förflyttning

   Fraser: i sakta mak; i lugn och mak; i ro och mak

   Besläktade ord: förmak, gemak, make, maklig, omak

Fornnordiska

Substantiv

mak n

1. ro

Polska

Substantiv

mak

1. vallmo
2. vallmofrö