monoton

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]
Böjningar av monoton  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum monoton monotonare  
Neutrum monotont
Bestämd
singular
Maskulinum monotone monotonaste
Alla monotona
Plural monotona
  Predikativt
Singular Utrum monoton monotonare monotonast
Neutrum monotont
Plural monotona
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning (monotont)?

monoton

  1. (generellt) utan omväxling; som inte ändrar sig med tiden
    Synonymer: enformig, enahanda
  2. (om ljud) utan variation i frekvens eller på annat sätt; som låter samma hela tiden
    Synonymer: entonig
  3. (matematik, analys, om en reellvärd funktion på ett intervall I) med derivata med konstant tecken; som antingen är växande eller avtagandeI; om funktionen antingen är strängt växande eller strängt avtagande sägs den vara strängt monoton

Översättningar

[redigera]

Albanska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]

monoton

  1. monoton

Tyska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]
Böjningar av monoton 
Predikativa former
Positiv monoton
Komparativ monotoner
Superlativ am monotonsten

monoton

  1. monoton, enformig, stupid
    Synonymer: einförmig, eintönig, stupide
  2. (matematik, analys) monoton
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: Monotonie