motsägelse

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av motsägelse  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ motsägelse motsägelsen motsägelser motsägelserna
Genitiv motsägelses motsägelsens motsägelsers motsägelsernas

motsägelse

  • uttal: /ˈmuːtsɛːgelsə/ eller /ˈmuːtsejelsə/
  1. påstående som strider mot ett annat påstående; påstående som inte kan vara sant samtidigt som ett annat påstående, eller ett påstående som aldrig kan vara sant
    Det vore en motsägelse att påstå att den nya bilen är gammal.
    Synonymer: kontradiktion
    Se även: motsäga,

Översättningar[redigera]