musta

Svenska

Verb

Böjningar av musta	Aktiv	Passiv
Infinitiv	musta	mustas
Presens	mustar	mustas
Preteritum	mustade	mustades
Supinum	mustat	mustats
Imperativ	musta	–
Particip
Presens	mustande, mustandes
Perfekt	(mustad)?

musta

1. tillreda frukt till en must (dryck)

   Etymologi: Bildat till substantivet must, i sin tur sedan fornsvenska muster, moster, inlånat från medellågtyska, av latinska mustum (”vinmust”).

   Besläktade ord: must, mustig

Översättningar

tillreda frukt till en must (dryck)

• engelska: juice ^(en)
• finska: mehustaa ^(fi)

Finska

Adjektiv

musta

1. svart

   Sammansättningar: pikimusta

Substantiv

Böjningar av musta	Singular	Plural		Singular	Plural
Grammatiskt
Nominativ	musta	mustat	Ackusativ 1	musta	mustat
			Ackusativ 2	mustan	mustat
Genitiv	mustan	mustien, (mustain)	Partitiv	mustaa	mustia
Lokativ (intern)			Lokativ (extern)
Inessiv	mustassa	mustissa	Adessiv	mustalla	mustilla
Elativ	mustasta	mustista	Ablativ	mustalta	mustilta
Illativ	mustaan	mustiin	Allativ	mustalle	mustille
Essiv			Marginell
Essiv	mustana	mustina	Instruktiv	–	mustin
Exessiv	mustanta	mustinta	Abessiv	mustatta	mustitta
Translativ	mustaksi	mustiksi	Komitativ	–	(mustineen)?

musta

1. svart

Kvänska

Adjektiv

musta

1. svart

Meänkieli

Adjektiv

musta

1. svart

Svensk romani

Substantiv

musta n

1. kaffe

   Varianter: mossta

   Sammansättningar: mustabåbb, mustatjärvare