musta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av musta  Aktiv Passiv
Infinitiv musta mustas
Presens mustar mustas
Preteritum mustade mustades
Supinum mustat mustats
Imperativ musta
Particip
Presens mustande, mustandes
Perfekt   (mustad)?

musta

  1. tillreda frukt till en must (dryck)
    Etymologi: Bildat till substantivet must, i sin tur sedan fornsvenska muster, moster, inlånat från medellågtyska, av latinska mustum (”vinmust”).[1]
    Besläktade ord: must, mustig

Finska[redigera]

Adjektiv[redigera]

musta

  1. svart
    Sammansättningar: pikimusta

Substantiv[redigera]

Böjningar av musta  Singular Plural   Singular Plural
Grammatiskt
Nominativ musta mustat Ackusativ 1 musta mustat
Ackusativ 2 mustan mustat
Genitiv mustan mustien, (mustain) Partitiv mustaa mustia
Lokativ (intern) Lokativ (extern)
Inessiv mustassa mustissa Adessiv mustalla mustilla
Elativ mustasta mustista Ablativ mustalta mustilta
Illativ mustaan mustiin Allativ mustalle mustille
Essiv Marginell
Essiv mustana mustina Instruktiv mustin
Exessiv mustanta mustinta Abessiv mustatta mustitta
Translativ mustaksi mustiksi Komitativ (mustineen)?

musta

  1. svart

Kvänska[redigera]

Adjektiv[redigera]

musta

  1. svart

Meänkieli[redigera]

Adjektiv[redigera]

musta

  1. svart

Svensk romani[redigera]

Substantiv[redigera]

musta n

  1. kaffe
    Varianter: mossta
    Sammansättningar: mustabåbb, mustatjärvare

Källor[redigera]

  1. Svensk ordbok: "musta"