nöffa
Svenska
[redigera]Verb
[redigera]| Böjningar av nöffa | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | nöffa | nöffas |
| Presens | nöffar | nöffas |
| Preteritum | nöffade | nöffades |
| Supinum | nöffat | nöffats |
| Imperativ | nöffa | – |
| Particip | ||
| Presens | nöffande, nöffandes | |
| Perfekt | (nöffad)? | |
nöffa
- (vardagligt eller barnspråk) låta som en gris, ge ifrån sig ett läte likt grisens "nöff"
- 1971: Kalkugnen flammar, Helmer Linderholm:
- Getterna bräkte och grisen nöffade när de hörde husbondfolket komma.
- Getterna bräkte och grisen nöffade när de hörde husbondfolket komma.
- Synonymer: grymta
- Etymologi: Ordet är en svensk bildning, med ljudhärmande ursprung, bildat till lätet nöff.
- 1971: Kalkugnen flammar, Helmer Linderholm: