norsk

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av norsk  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum norsk norskare  
Neutrum norskt
Bestämd
singular
Maskulinum norske norskaste
Alla norska
Plural norska
  Predikativt
Singular Utrum norsk norskare norskast
Neutrum norskt
Plural norska
Kompareras även med mer och mest.
Adverbavledning (norskt)?

norsk

  1. som rör Norge, det norska språket eller folket

Översättningar[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av norsk  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ norsk norsken norskar norskarna
Genitiv norsks norskens norskars norskarnas

norsk

  1. (vardagligt, skämtsamt, ovanligt) person från Norge, i synnerhet en man
    Synonymer: norrman, norrbagge (vardagligt, nedsättande)

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Adjektiv[redigera]

norsk

  1. norsk

Substantiv[redigera]

Böjningar av norsk  Oräknebart
maskulinum Obestämd Bestämd
Nominativ norsk norsken
Genitiv norsks norskens

norsk

  1. (språk) norska
  2. skolämnet norska

Danska[redigera]

Adjektiv[redigera]

norsk

  1. norsk

Substantiv[redigera]

norsk

  1. (språk) norska

Nynorska[redigera]

Adjektiv[redigera]

norsk

  1. norsk

Substantiv[redigera]

Böjningar av norsk  Oräknebart
maskulinum Obestämd Bestämd
Nominativ norsk norsken

norsk

  1. (språk) norska
  2. skolämnet norska