obenägenhet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av obenägenhet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ obenägenhet obenägenheten
Genitiv obenägenhets obenägenhetens

obenägenhet u

  1. det att vara obenägen
    Se även tesaurus: Ovillighet, Betänklighet, Motstånd, Obehag, Misshag, Ovänskap, Illvilja, Ogillande