obestånd

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

obestånd

  1. (oböjligt) dålig ekonomi, oförmåga att betala sina skulder
    Vanliga konstruktioner: hamna på obestånd, komma på obestånd, råka i obestånd
    Etymologi: Efter tyska Unbestand med samma betydelse; till bestånd.
    Användning: Orden obestånd och insolvens är synonymer i svensk rätt.[1]

Källor[redigera]

  1. ↑ Konkurslagen, 1 kap. 2 §
Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=obestånd&oldid=3826913”