obstruktiv

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av obstruktiv  Positiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum obstruktiv
Neutrum obstruktivt
Bestämd
singular
Maskulinum
Alla obstruktiva
Plural obstruktiva
  Predikativt
Singular Utrum obstruktiv
Neutrum obstruktivt
Plural obstruktiva
Kompareras med mer och mest.
Adverbavledning (obstruktivt)?

obstruktiv

  1. som orsakar obstruktion
    Användning: Särskilt inom medicin, men kan även förekomma i andra sammanhang.
    1921: Riksdagens protokoll 1921:3 (Sveriges riksdag):
    man stretar emot med obstruktiv politik
    2022: Efter år av sömnproblem – ny satsning ger hopp (DN):
    Alla i gruppen har fått diagnosen obstruktiv sömnapné, vilket innebär att man får korta, upprepade andningsuppehåll när man sover.
    Besläktade ord: obstruera, obstruktion
    Sammansättningar: kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Översättningar[redigera]