Hoppa till innehållet

ordstäv

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av ordstäv  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ordstäv ordstävet ordstäv ordstäven
Genitiv ordstävs ordstävets ordstävs ordstävens

ordstäv

  1. stående uttryck, vanligen skämtsamt
    1928: Tiden:
    I slaviska och romanska ordstäv är den nakna, bistra satiren, den hämndlystet giftiga vidräkningen mer framträdande.
    Etymologi: Ordet finns belagt i språket sedan 1452 (cirka).[1] Av fornsvenska orþstaf, orþstæf, orþstævi.
    Jämför: ordspråk, talesätt, wellerism

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "ordstäv"