polynom

Svenska

Substantiv

Böjningar av polynom	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	polynom	polynomet	polynom	polynomen
Genitiv	polynoms	polynomets	polynoms	polynomens

polynom n

1. (matematik) ett algebraiskt uttryck, summan av termer som består av en koefficient multiplicerad med en variabel upphöjd till ett naturligt tal, d.v.s. uttryck på formen $a_{0}+a_{1}x+\cdots a_{n}x^{n}$

Etymologi

sammansatt av poly- (många) och nom för namn.

Sammansättningar

• andragradspolynom
• tredjegradspolynom

Besläktade ord

• monom
• binom
• rationell funktion

Översättningar

Översättningar

• engelska: polynomial ^(en)
• franska: polynôme ^(fr) m
• nederländska: polynoom ^(nl)
• ryska: полином ^(ru) m, многочлен ^(ru) m
• tyska: Polynom ^(de) n