term

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia har en artikel om:
term

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av term  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ term termen termer termerna
Genitiv terms termens termers termernas

term

  1. definierad benämning som används inom ett visst fackområde
    Synonymer: fackord
  2. (i plural) ordalag, uttryck, talesätt, begrepp
    tala i sådana termer
  3. (matematik) ett tal eller algebraiskt uttryck som adderas med ett annat uttryck, d.v.s en operand i en addition eller subtraktion
    I uttrycket 5 + 9 = 14 är talen 5 och 9 termer.
  4. större romersk varmbadsanläggning
    Användning: I denna bemärkelse förekommer ordet inte i singular.

Etymologi[redigera]

Term härstammar från det latinska ordet terminus, som betyder gräns eller slut. Kommer även från grekiska τερμων.

Översättningar[redigera]

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av term  Singular Plural
Nominativ term terms
Genitiv term's terms'

term

  1. period, termin
    in the long term.
    på lång sikt.
  2. klausul, begränsning, regel, inskränkning, omständighet
    terms and conditions. villkor och begränsningar
  3. term, beteckning för något
  4. relation mellan människor
    We are on friendly terms with each other.
    Vi står på god fot med varandra.
  5. termin (Storbrittanien), en av de tre perioderna av de akademiska året: Michælmas term, Lent term eller Easter term. Se även semester
  6. (matematik) term i summa

Verb[redigera]

Böjningar av term  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens term terms term
Preteritum termed
Perfektparticip termed
Presensparticip terming, vard. termin'

term

  1. namnge, kalla
    the party convened what it termed an “enlarged” meeting
    partiet sammankallade vad det kallade ett "utökat" möte