predikativ

Svenska

Substantiv

Böjningar av predikativ	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	predikativ	predikativet	predikativ	predikativen
Genitiv	predikativs	predikativets	predikativs	predikativens

predikativ

• uttal: predɪkatiːv

1. (grammatik) predikatsfyllnad eller predikativt attribut; primär satsdel som ger predikatet en ytterligare precisering och (i typfallet) beskriver och kongruerar med subjektet (subjektiv predikativ) eller det direkta objektet (objektiv predikativ)

   I satsen "bilen är prisvärd" så är "prisvärd" ett subjektivt predikativ.

   I satsen "man ansåg bilen vara prisvärd" så är "prisvärd" ett objektivt predikativ.

   Hyponymer: subjektiv predikativ, objektiv predikativ, predikatsfyllnad, predikativt attribut

   Besläktade ord: predicera, predikat

Översättningar

primär satsdel som beskriver subjektet eller objektet

• engelska: predicative ^(en)
• polska: orzecznik ^(pl) m
• tyska: Prädikativ ^(de) n

Adjektiv

Böjningar av predikativ		Positiv
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	predikativ
	Neutrum	predikativt
Bestämd singular	Maskulinum	–
	Alla	predikativa
Plural		predikativa
		Predikativt
Singular	Utrum	predikativ
	Neutrum	predikativt
Plural		predikativa
Kompareras inte.
Adverbavledning		(predikativt)?

predikativ

1. (grammatik) som fungerar som predikativ

   I satsen "bilen är snyggast" så är "snyggast" ett predikativt superlativ.