puka

Svenska

Substantiv

Böjningar av puka	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	puka	pukan	pukor	pukorna
Genitiv	pukas	pukans	pukors	pukornas

puka u

1. slagverksinstrument bestående av en kittel vanligen gjord av metall, med ett trumskinn spänt över

   När man spelar puka används trumpinnar klädda med tyg eller läder.

   Hyponymer: slagverksinstrument, slaginstrument

   Sammansättningar: pukpinne, pukslagare

   Fraser: med pukor och trumpeter

   Etymologi: Av tyska Pauke, bortom det dunkelt.

Översättningar

slagverksinstrument

• danska: pauke
• engelska: kettledrum ^(en)
• finska: patarumpu ^(fi)
• franska: timbales ^(fr) m pl
• isländska: páku, bumba ^(is) f
• tyska: Pauke ^(de) f