rättvisa

Svenska

Adjektiv

rättvisa

1. böjningsform av rättvis

Substantiv

Böjningar av rättvisa	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	rättvisa	rättvisan	rättvisor	rättvisorna
Genitiv	rättvisas	rättvisans	rättvisors	rättvisornas
Som förled i sammansättningar används rättvise-.
Not: plural är ovanligt, men förekommer

rättvisa

1. (filosofi) tillstånd under vilket folk behandlas på ett rättvist sätt

   Antonymer: orättvisa

2. (juridik) rättssystem; de offentliga inrättningar som har till uppgift att se till att lagar efterlevs, samt att de som bryter mot dessa straffas i enlighet med vad lagarna föreskriver

   Fraser: låta rättvisan ha sin gång

3. (juridik) handling som innebär att ett eventuellt straff utdelas för ett regelbrott eller lagbrott, eller att personen ifråga frikänns från anklagelsen

   Fraser: skipa rättvisa

Se även: rättssäkerhet, justitie-

Fraser

• göra något rättvisa/göra någon rättvisa

Översättningar

tillstånd

• engelska: fairness ^(en), equity ^(en)
• esperanto: justeco ^(eo)
• finska: oikeudenmukaisuus
• franska: équité ^(fr) f
• limburgiska: ieërlikhed ^(li) f
• spanska: equidad ^(es) f, justicia ^(es) f
• tyska: Gerechtigkeit ^(de) f

rättssystem

• engelska: justice ^(en)
• franska: justice ^(fr) f
• limburgiska: rèchswaerdighed f
• spanska: justicia f
• tyska: Recht ^(de) n

utdelning av straff alt. frikännande

• spanska: justicia f
• tyska: Richten n

Verb

Böjningar av rättvisa	Aktiv	Passiv
Infinitiv	rättvisa	rättvisas
Presens	rättvisar	rättvisas
Preteritum	rättvisade	rättvisades
Supinum	rättvisat	rättvisats
Imperativ	rättvisa	–
Particip
Presens	rättvisande, rättvisandes
Perfekt	(rättvisad)?

rättvisa

1. (ålderdomligt) ge rättvisa åt, rättfärdiga

   För [vad ska] en nyttig ämbetsman uppoffra all sin ro, tåla samtidens orättvisa klander, afundens motstånd, om ej för det hopp att en upplyst efterverld rättvisar hans minne?