rand

Svenska

Substantiv

Böjningar av rand	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	rand	randen	ränder	ränderna
Genitiv	rands	randens	ränders	rändernas

rand

1. synlig kurva eller streck på en yta

   Akta så att det inte blir ränder på diskbänken efter dig.

2. enskild linje i ett mönster av parallella linjer

   En duk med omväxlande blå och vita ränder.

3. kant av något, gräns; även bildligt: "vara på randen att"

   2009 (19 okt): Undervisning eller sexpropaganda? (Svenska Dagbladet):

   RFSU står för en sexualmoral som är ett elitistiskt randfenomen.

   Sammansättningar: randfenomen

4. (matematik, till en mängd M) mängden ∂M som innehåller alla randpunkter till M

   Randen av ett klot är en sfär.

   Sammansättningar: randvinkel, randvinkelsatsen

5. benämning på valutan i Sydafrika

Besläktade ord: randa, randig

Fraser: på randen till, ränderna går aldrig ur

Översättningar

linje i mönster

• danska: stribe u
• engelska: stripe ^(en)
• portugisiska: listra ^(pt) f

kant

• danska: kant u
• engelska: border ^(en), fringe ^(en) (bildigt)
• tyska: Rand ^(de) m, Kante ^(de) f

matematik

• engelska: boundary ^(en)

valuta

• engelska: rand ^(en)
• italienska: rand sudafricano
• tyska: Rand ^(de) m

Bottniska

Substantiv

Böjningar av rand	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	rand	randa	*rend	rendren
Dativ		randen		random

rand f

• uttal: /rɑ́ːn/, /rɒ́nː/, /rǽnd/, /rɑ̃ːd/

1. rand, streck, avlång del
2. (tunnare) täcke
3. ett slags bordduk

Användning: Pluralformen randirn har sin egen särskilda betydelse.

Sammansättningar: dagsrand, meiðrand, pǽrrand

Engelska

Substantiv

Böjningar av rand	Singular	Plural
Nominativ	rand	rand
Genitiv	rand's	rand's

rand

1. (valutor) rand