rattle

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av rattle  Singular Plural
Nominativ rattle rattles
Genitiv rattle's rattles'

rattle

  1. rassel, skaller, skrammel, buller
  2. skallra

Verb[redigera]

Böjningar av rattle  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens rattle rattles rattle
Preteritum rattled
Perfektparticip rattled
Presensparticip rattling

rattle

  1. rassla, skallra
  2. skramla, bullra
  3. knattra, tjattra, snattra, prata snabbt och idelt
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Sammansättningar: death rattle, rattler, rattlesnake, rattle off, rattle one's nerves, rattle one's hocks, rattle someone's cage, rattle trap, sabre-rattling, yellow rattle