ringare

Svenska

Adjektiv

ringare

1. böjningsform av ringa

Substantiv

Böjningar av ringare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ringare	ringaren, vard. ringarn	ringare	ringarna
Genitiv	ringares	ringarens, vard. ringarns	ringares	ringarnas

ringare

1. person som har till yrke att ringa i kyrkklockor

   Sammansättningar: Ringaren i Notre Dame

Översättningar

Översättningar

• bokmål: ringer ^(no) m, klokker ^(no) m
• engelska: ringer ^(en), bell-ringer ^(en)
• tyska: Glöckner ^(de) m