sammanhang

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av sammanhang  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ sammanhang sammanhanget sammanhang sammanhangen
Genitiv sammanhangs sammanhangets sammanhangs sammanhangens

sammanhang

  1. det som något hör ihop med; kontext
    Etymologi: Av tyska Zusammenhang[1], vilket kommer av verbet zusammenhängen, "hänga ihop".

Översättningar[redigera]

Källor[redigera]

  1. Svenska Akademiens ordbok: "sammanhang", läst 2009-05-18