se-

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även se.

Svenska[redigera]

Förled[redigera]

se-

  1. med upphävd förbindelse, isär-
    Sammansättningar: segregation, sekret, selektiv, separera

Urgermanska[redigera]

Reflexivt pronomen[redigera]

*se-

  1. sig
    Etymologi: Av äldre urgermanska *swe, av förgermanska *swé, av urindoeuropeiska *swé
    Besläktade ord: *selƀaz, *siƀjaz, *siƀjō, *siƀjōđaz, *siƀjōną, *siƀjōndz, *swa, *swainaz, *swǣ, *swǣƀaz, *swihaniskaz, *swihô
    Jämför: Samma som urhellenska *hwe, urindoiranska *swá, uritaliska *sē, urkeltiska *swe
    Se även: *ek, *þū

Böjningar[redigera]

Reflexiv
Singular Dual Plural
Nominativ
Ackusativ *sek

/ˈsek/

*sek

/ˈsek/

*sek

/ˈsek/

Dativ *siz

/ˈsiz/

*siz

/ˈsiz/

*siz

/ˈsiz/

Instrumentalis *siz

/ˈsiz/

*siz

/ˈsiz/

*siz

/ˈsiz/

Possessiv *sīnaz

/ˈsiː.nɑz/

*sīnaz

/ˈsiː.nɑz/

*sīnaz

/ˈsiː.nɑz/

Omvandlingar[redigera]

*sek (ackusativ)

  • Urnordgermanska: *sik (utan stress)
    • Fornvästnordiska: *sik
      • Fornisländska: sik
        • Isländska: sig
      • ⇒ Fornvästnordiska: *-sk (passivt verbsuffix)
        • Fornisländska: -sk
          • Isländska: -st
        • Norskt bokmål: -s
        • Nynorska: -s
      • Färöiska: seg
      • Jämtska: seg
      • Norskt bokmål: seg
      • Nynorska: seg
    • Fornöstnordiska: *sik
      • Bottniska: seg, si
      • Forndanska: sik
      • Fornsvenska: sik
      • ⇒ Fornöstnordiska: *-sk (passivt verbsuffix)
        • Forndanska: -s
          • Danska: -s
        • Fornsvenska: -s
          • Svenska: -s
  • Urvästgermanska: *sik (utan stress)
  • Uröstgermanska: *sek

*siz (dativ, instrumentalis)

  • Urnordgermanska: *sīʀ (okänt skäl till lång vokal)
  • Uröstgermanska: *siz