sik

Svenska

Substantiv

Böjningar av sik	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sik	siken	sikar	sikarna
Genitiv	siks	sikens	sikars	sikarnas

sik

1. (fiskar) Coregonus lavaretus; art inom familjen laxfiskar; individ av arten ovan

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1297. Som fornsvenska siker.

   Sammansättningar: siklöja

Översättningar

fiskart

• engelska: whitefish ^(en), cisco ^(en)
• finska: siika ^(fi)
• ryska: сиг ^(ru) m
• tyska: Renke ^(de) f, Felchen ^(de) m, Coregonus m

Azerbajdzjanska

Substantiv

sik

1. (vulgärt) kuk

   Besläktade ord: sikmək

Fornnordiska

Pronomen

sik

1. sig

   þeir verja sik þar

   Etymologi: Av urgermanska *sek.

Fornsvenska

Pronomen

sik

1. sig

   Etymologi: Av urgermanska *sek.

Tok pisin

Adjektiv

sik

1. (medicin) sjuk

Substantiv

sik

1. (medicin) sjukdom

Turkiska

Substantiv

sik

1. (vulgärt) kuk