sig

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Pronomen[redigera]

sig (reflexiva pronomen)

  • uttal: säj
  • uttal: si:g (skriftspråksinfluerat) (i sång)
  1. reflexivt pronomen som syftar tillbaka på den eller de omtalade (han, hon, den, det eller de); reflexivt pronomen i tredje person singular och plural
    Han har pengarna på sig.
    Han såg sig omkring.
    Varianter: sej (vardagligt)
    Homofoner: sej, säg

Översättningar[redigera]

Bottniska[redigera]

Verb[redigera]

sig sing.

  • uttal: /séˑɣ/, /sɪ/
  1. böjningsform av segj’
    Etymologi: Fornnordiska segi, segiʀ, jfr, färöiska sigi, sigur.

Pronomen[redigera]

sig

  • uttal: /sɛ́ɣ/, /se/, /sɪ/
  1. sig
    Etymologi: Av fornnordiska sik.

Danska[redigera]

Pronomen[redigera]

sig (reflexiva pronomen)

  • uttal: /ˈsɑj/ eller /sɑ/
  1. sig, reflexivt pronomen i singular
  2. sig, reflexivt pronomen i plural

Isländska[redigera]

Pronomen[redigera]

sig (reflexiva pronomen)

  1. sig, reflexivt pronomen i singular
  2. sig, reflexivt pronomen i plural