sil

Svenska

Substantiv

Böjningar av sil	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sil	silen	silar	silarna
Genitiv	sils	silens	silars	silarnas

sil u

• uttal: siːl

1. köksredskap bestående av ett nät, som används för att skilja större beståndsdelar från mindre
2. (slang) injicering (av narkotikaklassad drog)

Besläktade ord: sila

Översättningar

köksredskap

• bokmål: sil ^(no) mf
• engelska: strainer ^(en), sieve ^(en)
• franska: chinois ^(fr) m
• portugisiska: passador ^(pt), escorredor
• ryska: сито ^(ru) n
• spanska: colador ^(es) m, pasador ^(es) m
• tyska: Sieb ^(de) n

Norn

Substantiv

sil

1. sill

   Varianter: sild; sildin (shetländsk dialekt)

Bottniska

Substantiv

sil 1 n, 2 m

• uttal: séˑl/, /sĕl

1. (geografi) de ställen av åar och älvar, där de är spaka eller vattnet rinner med en jämn och sakta ström, eller ett avstånd som är emellan tvenne forsar

   Silĕð ér ið míl langt.

   Den spaka strömmen är en mil lång.

   Etymologi: Av fornnordiska sil.

   Användning: Brukas mycket i ortnamn.

2. sedel

   Sammansättningar: silbók