skärpa
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Se även skarpa.
Svenska
[redigera]Substantiv
[redigera]Böjningar av skärpa | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | skärpa | skärpan | skärpor | skärporna |
Genitiv | skärpas | skärpans | skärpors | skärpornas |
skärpa
- (om en bild) egenskapen att ha skarpa linjer; förmågan hos bilden att ge en skarp bild
- förmågan att dra korrekta logiska slutsatser
- graden av hur vasst något är
- Skärpan på den här kniven börjar bli dålig, den måste vässas.
- "Ge hit tändaren!" sa barnets pappa med skärpa i rösten.
Översättningar
[redigera]Verb
[redigera]Böjningar av skärpa | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | skärpa | skärpas |
Presens | skärper | skärps (skärpes) |
Preteritum | skärpte | skärptes |
Supinum | skärpt | skärpts |
Imperativ | skärp | – |
Particip | ||
Presens | skärpande, skärpandes | |
Perfekt | skärpt |
skärpa
- (om en egg) vässa, göra vassare
- (juridik) ge strängare straff
- Hovrätten skärper straffet.
- (matematik, logik, om ett resonemang) göra skarpare; göra så att ett givet påstående innehåller mer information
- (reflexivt: skärpa sig) bete sig bättre, på ett mer korrekt och kontrollerat sätt
- Skärp er nu, ungar!