skrämsel

Svenska

Substantiv

Böjningar av skrämsel	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skrämsel	skrämseln
Genitiv	skrämsels	skrämselns

skrämsel

1. det att bli skrämd eller förskräckt, eller förhindra skräcken.

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1722.

   Sammansättningar: skrämselhicka, skrämselpropaganda, skrämseltaktik

   Se även tesaurus: Förundran, Feghet, Fruktan, Överkänslighet, Känsla, Stränghet, Fara

Översättningar

det att bli skrämd eller förskräckt

• engelska: fright ^(en)
• franska: peur ^(fr) f, frayeur ^(fr) f
• italienska: spavento ^(it) m
• polska: przestrach m
• spanska: susto ^(es) m, miedo ^(es) m
• tyska: Furcht ^(de) f, Angst ^(de) f, Schrecken ^(de) m