sleuth

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av sleuth  Singular Plural
Nominativ sleuth sleuths
Genitiv sleuth's sleuths'

sleuth

  1. (ålderdomligt, skämtsamt) deckare
    Etymologi: Av medelengelska sloth (”spår”), av fornnordiska sloð, ytterligare ursprung okänt.[1] Betydelseglidningen från ”spår” till ”detektiv” skedde som en förkortning av sleuth-hound (”spårhund”).

Verb[redigera]

Böjningar av sleuth  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens sleuth sleuths sleuth
Preteritum sleuthed
Perfektparticip sleuthed
Presensparticip sleuthing, vard. sleuthin'

sleuth

  1. (intransitivt) snoka
    Etymologi: Från substantivet. Belagt sedan 1900.

Källor[redigera]

  1. Online Etymology Dictionary: "sleuth", läst 2023-03-22