spräckning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av spräckning  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ spräckning spräckningen
Genitiv spräcknings spräckningens

spräckning u

  1. det att spräcka något
    Se även tesaurus: Söndring, Mellanrum