spurt
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska[redigera]
Substantiv[redigera]
| Böjningar av spurt | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | spurt | spurten | spurter | spurterna |
| Genitiv | spurts | spurtens | spurters | spurternas |
spurt
- (ofta om sport) plötslig, kortvarig rusning eller kraftansträngning; särskilt fartökning i avslutningen eller slutfas
- Sammansättningar: slutspurt, spurtsträcka
- Besläktade ord: spurta
- Etymologi: Av engelska spurt (”spurta, göra en kraftfull ansträngning under en kort period”).
Översättningar[redigera]
Bokmål[redigera]
Substantiv[redigera]
| Böjningar av spurt | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| maskulinum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | spurt | spurten | spurter | spurtene |
| Genitiv | spurts | spurtens | spurters | spurtenes |
spurt m
Verb[redigera]
spurt
- böjningsform av spørre
Bottniska[redigera]
Verb[redigera]
spurt
- uttal: /spʊ́ʈʰː/
- böjningsform av spyrj’
Nynorska[redigera]
Substantiv[redigera]
| Böjningar av spurt | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| maskulinum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | spurt | spurten | spurtar | spurtane |
spurt m
Verb[redigera]
spurt
Tyska[redigera]
Verb[redigera]
spurt
- böjningsform av spuren