stråk

Svenska

Substantiv

Böjningar av stråk	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stråk	stråket	stråk	stråken
Genitiv	stråks	stråkets	stråks	stråkens

stråk n

1. trafikerad gata

   Synonymer: färdled

2. (geografi) sammanhängande sträckning

   Sammansättningar: cykelstråk, huvudstråk, höjdstråk, promenadstråk

   (musik) svepande rörelse med stråke över strängarna på ett stråkinstrument

   Synonymer: stråkdrag

   Sammansättningar: fallstråk, nedstråk, uppstråk

3. (musik) sätt att utföra stråkdrag; stråkföring
4. (musik) (sammanfattande) stråkinstrument som instrumentgrupp, särskilt med avseende på deras klangbild och tekniska möjligheter

Översättningar

trafikerad gata

• tyska: Zugstraße f, Weg ^(de) m

sammanhängande sträckning

• tyska: Strich ^(de) m

stråkdrag; svepande rörelse med stråke

• engelska: bowing ^(en)
• spanska: arcada ^(es) f