svåger

Svenska

Substantiv

Böjningar av svåger	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	svåger	svågern	svågrar	svågrarna, åld. el. dial. svågrarne
Genitiv	svågers	svågerns	svågrars	svågrarnas, åld. el. dial. svågrarnes

svåger

• uttal: /ˈsvoː.gɛr/

1. maken till ens syskon
2. ens partners bror

Synonymer: svärbror

Antonymer: svägerska

Etymologi: Av fornsvenska svagher, swoger, av medellågtyska swāger, av urgermanska *swēgraz, av urindoeuropeiska *swéḱuros ‎("makes far, svärfar").

Besläktade ord: besvågra, svågerlag, svågerskap, svägerskap, svägerska, svär-

Sammansättningar: buksvåger, dubbelsvåger, halvsvåger, svågerpolitik

Översättningar

Översättningar

danska: svoger (da) u engelska: brother-in-law (en) finska: lanko (fi) franska: beau-frère (fr) m italienska: cognato (it) m

lågskotska: guidbrither polska: szwagier (pl) m spanska: cuñado (es) m tyska: Schwager (de) m