svinhund

Svenska

Substantiv

Böjningar av svinhund	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	svinhund	svinhunden	svinhundar	svinhundarna
Genitiv	svinhunds	svinhundens	svinhundars	svinhundarnas

svinhund u

1. † arbetshund som tränats till att vakta svin eller att hjälpa till vid vildsvinsjakt
2. (nedsättande, skällsord) allmänt nedsättande tillmäle eller skällsord

   Synonymer: fähund, lymmel, sathund, svinpäls

   Se även tesaurus: Libertin, Orenlighet

Översättningar

† hund som tränats till att vakta svin eller att hjälpa till vid vildsvinsjakt

allmänt nedsättande tillmäle eller skällsord

• tyska: Schweinehund ^(de) m