tös

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även tos och tøs.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av tös  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tös tösen töser töserna
Genitiv tös, tös' tösens tösers tösernas

tös

  1. (skånska, gotländska, västgötska, numera vanligt i fler svenska dialekter) flicka
    Användning: Numera mestadels vardagligt, om alla unga personer av kvinnligt kön från nyfödda bebisar till unga kvinnor.
    Synonymer: jänta, gräbba
    Sammansättningar: bondtös, granntös, tösabit, stadstös
    Hyperonymer: glytt
    Kohyponymer: påg
  2. (dialektalt) dotter
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Grammatik: Som dialektala böjningsformer är vanligt att höra tösa ("tösen") och tösera ("töserna").

Översättningar[redigera]